Hoppa till innehåll

Vad är en reservvaluta?

Oavsett om man är intresserad av finanser eller inte så hör man ofta ett gäng ord och termer på nyheterna som man inte alltid har koll på. Reservvaluta är en sådan term, som man hör, men som man kanske inte alltid tänker till kring. Varför har vi reservvalutor? Vad är en reservvaluta? När kommer man behöva använda en sådan? Läs vidare så reder vi ut terminologin och innehållet i våra reservvalutor.

USD to SEK

Sveriges guld- och valutareserv

Även om du utför nästan alla dina bankärenden i det digitala utrymmet, och de flesta pengar du hanterar sker helt utan fysiska pengar så behöver bankerna ha vissa fysiska tillgångar. Europeiska riksbanker, i stil med den svenska, är de som sköter statens finanser, och därmed måste de också besitta vissa tillgångar i fysisk form. Sverige har en guld- och valutareserv som ger värde och likviditet åt den svenska kronan. Hade vi inte haft en valutareserv hade det varit svårare att genomföra internationella transaktioner och handla med länder som inte har den svenska kronan. Samtidigt är en valutareserv en garanti för att stävja inflation för den inhemska valutan.

Guld är en högt värderad metall i de flesta delar av världen, och likaså är det den amerikanska dollarn som åtnjuter bäst rykte världen över. Dollarn är sedan nästan hundra år tillbaka den viktigaste valutan i världen, och en av de mest gångbara. Många av de råvaror vi handlar med, som olja och gas, prissätts i dollar, oavsett var vi köper den från. Därför är det viktigt att de länder som vill handla internationellt har en valutareserv som ger värde åt den egna inhemska valutan. Sveriges guld- och valutareserv är värd ungefär 460 miljarder svenska kronor.

Varför USD?

Varför är det just USD som är världens mest värdefulla valutareserv? Man kan härleda USA som ekonomisk stormakt till president Franklin D. Roosevelt, sittande president under det andra världskriget. Hans olika program för tillväxt, som the New Deal, samt grundandet av IMF och initiativ som Bretton Woods gjorde Roosevelt till en av de viktigaste aktörerna för en globaliserad marknadsekonomi.

Tillväxten som USA åtnjöt under mellankrigstiden och efterkrigstiden berodde till stor del på de initiativ som han hade tagit, och det var också detta som gjorde dollarn till en värdefull valuta. Under slutet av 50-talet stod USA för 50 % av världens totala ekonomiska tillväxt, vilket innebar att landets valuta tog ett rejält språng uppåt. 1944 kom 44 delegater från olika länder överens om att göra USD till den officiella reservvalutan, världen över. Detta kom att kallas Bretton Woods-avtalet, och i längden var det också denna idé från Roosevelt som låg till grund för FN.

Idag är alla ekonomiska stormakter intresserade av att förhålla sig till den amerikanska dollarn, samt att ha ett lager av valutan som en reservvaluta i sina egna riksbanker. Den svenska valutareserven består till två tredjedelar av amerikanska dollars, och växelkursen mellan USD och SEK brukar ligga runt 8–9 kronor per 1$.

USD och värdet på guld

Under många år var dollarn knutet till värdet på guld, men när den amerikanska centralbankens inflytande växte och man upptäckte hur mycket andra länder ville ha valutan började man helt enkelt trycka mer. Samtidigt ökade USA:s utgifter då man både rustade upp sitt rymdprogram i kapplöpningen med Sovjetunionen, förde ett utdraget krig i Vietnam och expanderade sin kärnvapenarsenal under kalla kriget. Omvärlden blev snart skeptiska till dollarn, och istället för de många papperssedlarna blev fler centralbanker återigen intresserade av guld som reservvaluta.

Värdet på guld och dollar kunde alltså i längden inte följas åt, utan president Nixon var under 1970-talet tvungna att separera dem i en slutgiltig lagändring. Sedan dess har värdet på guld tredubblats och värdet på dollarn långsamt sjunkit. Den betraktas dock fortsatt som världens viktigaste valuta och det är fortfarande konsensus att utgå från en global prissättning på råvaror i dollar.

USD to SEK

Framtiden för valutareserver?

Även om dollarn inte längre har lika högt anseende som under 50- och 60-talet är det alltjämt den dominerande valutan på världsmarknaden. Eftersom många länder ackumulerade så stora mängder av dollarn under tillväxttiden kommer dollarn med största sannolikhet att fortsätta värderas högt. Idag är Euron den näst största valutan, och man brukar betrakta kinesisk Renminbi som en möjlig utmanare i framtiden.